Pjätteryd

Till alla människor i Pjätteryd ett stort

  Tack!

 Tack för att du finns här!

Våra grannar, du och jag – Vi bidrar till den goda andan i byn och till en bra utveckling!

Antalet invånare är stabilt och ökade även under något år.

 

 

Vad skönt! Det vi gör spelar roll. Du och jag är viktiga!

Var och en på sitt sätt, vi skapar tillsammans Pjätteryd!

 

 

Vi är glada för att har kunnat öppna skolan igen. Centerpartiet i Pjätteryd arbetar för att behålla skolan även i framtiden.

 

 

Tänk om vi skulle kunna få även en matäffar tillbaka till byn. Det finns flera exempel att en gårdbutik kan fungera även i mindre orter.

Vi tänker i första hand på ett utlämningsställe för närproducerad mat.

Är du intresserad av att hämtar din mat såsom frukt, grönsaker och ägg i din närhet?

Hör gärna av dig! Får vi bara ihop några grannar så sätter vi igång!

 

 

Ring Tobias Herz telefon: 41013, eller maila till tobias.herz@centerpartiet.se

 

 

Vill du veta mer om våra tankar kring samhället och byns framtid?

 

Eller vill du genom medlemskap på ett enkelt sätt påverka och stödja arbetet för en levande by?

 

Ta kontakt med någon av oss i styrelsen:

Lisbeth Ericsson, Jan-Eric Petterson, Lennart Pettersson, Tobias Herz

 

 

Du är välkommen till Centerpartiet i Pjätteryd!

Det här är texten i sin helhet som artikeln http://www.smp.se/nyheter/almhult/centern-vill-behalla-smaskolor-men-minska-hogstadieskolor(1780426).gm bygga på 

 

En vitbok från Centerpartiet i Älmhult

 Om hur vi vill ha skolan från 2010 och framöver.

Publicerad december 2009

Förord

 

Som representant för Centerpartiet i utbildningnämndens presidie har jag fått uppdraget att formulera och sammanställa Centerpartiets vision i utbildnings- och barnomsorgsfrågor.

Mitt intresse för skolfrågor väcktes på allvar i början på 80-talet när det var dags att fundera över äldste barnets skolgång. Vi var, precis som alla andra föräldrar, måna om att han skulle få bästa möjliga skolgång. På de 25 år som förflutit sedan dess har jag, till och från, varit ganska aktiv i skolpolitiken, även om jag inte har varit partipolitiskt engagerad. Jag har med förundran kunnat konstatera att utvecklingen av skolpolitiken i Älmhults kommun nästan enbart har handlat om skollokaler. Hur många, hur stora och var. Argumenten har hela tiden varit att ”det skall vara rättvist mellan barnen”, och ”en liten skola  kostar mer än en stor”. Det är inte sant, så klart. Av de nästan 300 miljoner som skolorna och barnomsorgen kostar är ca 70 % personalkostnader.

 

Det är dax att ändra på detta nu. Skolan handlar inte om lokaler och att alla barn skall behandlas lika.

Nej! Skolan handlar om kvaliten i skolans arbete och att låta varje enskild individ bli sedd och få utveckla sina egna förmågor efter sina egna förutsättningar.

Vi måste se till att de 70% som går till personalkostnader används på bästa sätt. Då får vi en bra och prisvärd skola.

 

Det är vad detta dokument handlar om. Att beskriva vad vi i Centerpartiet vill med skolan och förhoppningsvis få instämmande av så många som möjligt att detta är rätt för våra barn.

Vi i Centerpartiet klarar inte detta själva, Vi behöver tydliga uttalanden från alla medborgare i Älmhults kommun att ni stöder vår vision. Annars blir vi nedröstade av dom som vill prata lokaler och lika (dåligt?) för alla.

 

Vi vill i första hand prata kompetens, trivsel, social förmåga, trygghet, engagemang, att synas, m.m. För både barn och personal.

Vi får inte misslyckas i ett enda klassrum, under en enda termin för då är det ett svek mot det barnet som gick i den klassen just den terminen.

Lokalfrågan är sekundär och kommer som en konsekvens av hur vi vill driva de viktiga frågeställningarna beskrivna ovan.

 

Kom ihåg att vi respekterar olika politiska åsikter, men detta handlar om våra barns viktiga väg genom skoltiden. Där värnar vi alla lika mycket om barnen, oavsett politisk ideologi. Rösta på din ideologi i riksdagsvalet, så du får de lagar och den skattefördelning du tycker känns bäst. I kommunvalet måste du dock vara realist och rösta utifrån de förutsättningar som finns i Älmhult.

Claes Lindahl

på uppdrag av Centerpartiet i Älmhult

En skola med hög kvalitet i Älmhults kommun.

 

Vad är hög kvalitét?

 

För oss i Centerpartiet här i Älmhult står hög kvalitet för

• Våra barn har fått bästa möjliga utbildning, utifrån sina förutsättningar, när de lämnar skolan.
• De lämnar skolan med en positiv syn på sin tid i skolan.
• De har fått utveckla sin sociala förmåga och har en stor tillit till sina egna förmågor.
• De vet att de har blivit sedda och fått möjlighet att utveckla sina starka sidor.
• De har känt trygghet och likvärdighet i samarbetet med övriga personer i skolmiljön. Såväl andra elever, pedagoger och annan personal.
• Skolan har gett alla möjlighet att utvecklas till goda samhällsmedborgare.

 

För att skapa en skola med hög kvalitét krävs att viss fundamental samsyn etableras mellan politiker, förvaltning, skolor och föräldrar. Vi i Centerpartiet vill uppnå samsyn på bl.a. följande områden:

 

• En hållbar långsiktig strategi, vilket innebär att vi måste skapa en mycket bred politisk enighet om kvalitétsmålen så att de inte ändras vid politiskt maktskifte eller tillfälliga svängningar i ekonomin.
• Sätt upp tydlig ansvarsfördelning mellan politiker, skolchef, rektorer, personal och föräldrar så alla vet vad som förväntas av var och en.
• Samverka med föräldrar. Engagera föräldrar/ elever tidigt i nödvändiga förändringsprocesser.
• Prioritera de lägre åldrarna eftersom bästa åtgärder till minsta kostnad får vi om problem kan rättas till redan i förskola och de lägre årskullarna i skolan.
• En individuell utvecklingsplan för varje elev, anpassad efter elevens behov och förmåga.
• Sträva mot en skola där ledning, personal och elever betraktar trivsel, glädje, stolthet och samarbete som självklara egenskaper i sin skola.
• En ambition att sträva efter mesta möjliga, inte minsta godtagbara.
• Samverkan mellan förskola, grundskola och gymnasium.
• Säkerställa att alla Älmhults skolor vid varje tid har rätt bemanning, kompetens, verktyg och miljö för att kvalitén hela tiden skall vara den bästa som går att erbjuda. Genomförs genom regelbunden och frekvent mätning och uppföljning. Tidiga analyser och åtgärder så att skolorna hela tiden befinner sig i en positiv utvecklingsspiral. Parametrar som måste studeras inkluderar elevens resultat, personalens resultat, trivsel, organisation, social utveckling, verktyg, läromedel, m.m.
• Vara noggrann vid nyrekryteringar så kunnande och kompetens motsvarar behoven. Hellre en vakans än ”fel person på fel plats”.
• Verka för maximal öppenhet, vilket fås genom ärlighet och som genererar tillit och trygghet i arbetet.

 

 

Hur stora skolenheter, hur många och var skall de finnas?

 

Hur viktig är denna fråga?

Ja, den är mycket viktig. Den är viktig därför att den påverkar samhällsutvecklingen i hela kommunen. Den påverkar våra möjligheter att bo där vi vill bo. Den påverkar barnens möjligheter att känna trygghet. Den påverkar föräldrarnas möjligheter att kunna planera sin familjs vardag och känna närheten och engagemanget i barnens skolgång.

 

Utgångspunkter för oss i Centerpartiet här i Älmhult är

• Små barn skall gå i små skolor nära hemmet. Både i tätort och på landsbygd.
• Större barn kan gärna byta skola för att få ny miljö att utvecklas i.
• Små skolor är bra för utvecklingen av barnens sociala förmågor. Vi måste motarbeta tendenser till gruppindelningar typ, åldersgrupper, könsgrupper eftersom det inte stämmer med samhället i övrigt. Det är viktigt att vi på alla skolenheter lär barnen att umgås, visa och ta hänsyn oavsett ålder, kön, religion eller andra intressen. Speciellt viktigt är det att arbeta med detta på de större skolorna, så att alla barn blir sedda.
• Kvalitén i skolan har inte med storleken på skolan att göra. Den beror på lärarens förmåga i klassrummet. Brister tydliggörs snabbare i en liten skola, och har en tendens att bli osynliga i en stor skola.
• Att samla alla små barn i en stor skola är inte jämlikhet. Vi eftersträvar mångfald. Skolorna får vara olika. Då ökar möjligheten att hitta skolan som passar mitt barn bäst
• Skillnaden i lokalkostnader är marginella. Det får inte styra placering av skola.
• Att tro att undervisningen blir bättre och billigare i en stor skola är bara den okunniges försök att förenkla världen.
• Skolvägarna blir kortare med flera små enheter. Sänker kostnader och gynnar miljön.
• Landsbygdsskolor är nödvändiga för att hålla landsbygden levande.

 

Centerpartiets i Älmhult strategi för skolenheter.

 

• Kommunfullmäktige beslutar om uppstart eller nedläggning av skolenheter. Inte utbildningsnämnden, eftersom det är en samhällsfråga och inte en utbildningsfråga.
• Områdesindelningen slopas. Föräldrar får fritt välja skola. Prioriteringsprincip vid för många sökande är att närmast har förtur. Valet, som gäller t.o.m. åk 6 skall göras ett år innan första skolstart, och om familjen flyttar.
• Fri skolskjuts till alla enligt skolskjutsreglerna oavsett val av skola inom kommunen. Gäller också barn som går i annan skola än den kommunala.
• För de yngre eleverna skall varje skola vara sammanhållen upp t.o.m åk 6.
• Omgruppering av klasser sker normalt endast vid övergång från åk3 till åk4, och från åk6 till åk7.
• När det gäller 7 – 9 klasser anser vi att för elevernas sociala utveckling och utbud av kvalitativ bästa undervisning ska högstadiet koncentreras på två skolenheter. Det blir en stor omställning som måste få ta tid. Barnen skall vara förberedda och genomförandet är ett naturligt och positivt avslut på en process där barn, föräldrar och personal är delaktiga och väl införstådda med konsekvenserna. Succesivt genomförande under 3 år.
• I centralorten skall antalet skolor med barn t.o.m. åk 6 öka inom en 5-års period. I dag har vi 4 med Internationella skolan och Montessori inräknat.
• Alla landsbygdskolor som finns i dag skall bestå. Utgångspunkt skall vara klasser t.o.m. åk 6. Inga skolor läggs ner av s.k. rationaliseringsskäl eller besparingskrav. Skolor kan läggas ner eller göras om till F-3 skola om skolorganisation och föräldrar tillsammans föredrar en sådan lösning.
• Fritids och förskola skall finnas i anslutning till varje skola.
• Vi välkomnar andra driftformer, t.ex. friskolor, som alternativ till kommunala skolor under förutsättning att det finns en seriös huvudman. Skapar spänst och nytänkande.

 

Säkra skolvägar

 

Våra barns rätt till en bra skolgång är självklart för alla. Det är inskrivet i lagen och tämligen väl reglerat vad skolgången skall innehålla i form av undervisningspedagogik, ämnesval, stödinsatser och resultat. Lagen föreskriver också att kommunen har en skyldighet att, i vissa fall, ordna gratis skolskjuts för elever i grundskolan.

 

Så här säger lagen: ”7 § Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i

grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs

med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild

omständighet.”

Lagen ger dock ingen anvisning om hur de olika hänsynstagandena skall tolkas.

Lager anger också att det inte finns någon skyldighet att ordna skolskjuts om föräldrar väljer annan skola än den av kommunen anvisade. Det står kommunen fritt att själv besluta om en sådan service.

 

Centerpartiet i Älmhult anser att

• Alla barn har samma rätt till säker skolväg.
• Alla föräldrar skall ha rätt att välja skola utifrån sina övervägande om vad som är bäst i deras familjesituation.
• Alla familjer har rätt att välja sitt boende, utan att riskera att barnen placeras på en skola som inte passar rådande familjesituation.

Detta innebär att vi måste förändra en hel del av nuvarande regelverk, infrastruktur och organisation så att våra krav kan uppfyllas.

 

En säker skolväg innebär att vi skall besluta om

• Hastighetsbegränsning till 30 km i alla villaområden.
• Säkra gång och cykelvägar från alla bostadsområden inom tätorterna. Vilket innebär belysta och från övrig trafik åtskilda vägar mellan bostadsområdena och skolorna. Genomförandetid max. 5 år, med start omgående.
• Trafiksäkra på och avstigningsplatser för alla barn som färdas med bil eller buss. Genomförandetid max 3 år.
• Barn som bor utanför tätorterna, och inte har uppnått trafikmogen ålder (ung. 12 år) bör inte inte ha länge än ungefär 500 m till påstigningsplats.Utgångspunkt skall vara barnens säkerhet. Genomförandetid max 1år.
• Kostnaderna för säkra skolvägar skall inte konkurrera med utbildningsresurserna, utan är att betrakta som infrastrukturkostnader i kommunen och skall flyttas till Kommunstyrelsen där andra infrastrukturkostnader ligger. På sikt bör en Samhällsbyggarnämnd etableras där säkra skolvägar naturligen hör hemma. Genomförs vid årsskiftet 2010/2011.
• Skolskjutsupphandlingarna skall i framtiden utformas så att offertförfrågan baseras på småskalighet, flexibilitet och enkelhet. Fokus i upphandlingen skall vara varje enskild passagerares säkerhet, behov och bekvämlighet Skall genomföras när nuvarande avtal löper ut 2012, vilket innebär att upphandlingsprocessen måste starta på nyåret 2010.

 

Rätten för föräldrar att fritt välja skola

finns redan i dag inskriven i lagen. Rätten begränsas tyvärr av att kommunen inte behöver erbjuda skolskjuts om föräldrar har en annan uppfattning än kommunen om vilken skola som är bäst för deras barn.

Vi inom Centerpartiet kommer att verka för att alla kommunens barn skall få skolskjuts om kraven för skolskjuts är uppfyllda. Detta oavsett om kommunen eller någon annan är huvudman för skolan. T.ex. skall barn i friskola också ha rätt till skolskjuts.

 

Allas rätt att själv välja sitt boende.

Det finns många orsaker till varför barnfamiljer väljer att bosätta sig på en viss plats. Ekonomi, arbetsplats, boendemiljö och skola är kanske de främsta. Det får dock inte vara så att man måste avstå sitt val av boende därför att kommunen inte erbjuder så säker skolväg att barnen kan färdas fram och tillbaka mellan hem och skola på ett säkert sätt.

Tyvärr är det idag så att många föräldrar tvingas välja bort det boende de helst hade velat ha p.g.a. otrygg och/eller osäker  kommunal skolskjuts service, eller ingen alls om man väljer annan skola än den kommunen föreslår.

 

Detta kommer vi i Centerpartiet ändra på om vi får tillräckligt mandat från väljarna.

Skolan ödesfråga för Centern i Älmhult

 

Året är 2021. Jarl och Siv sitter på en bänk vid Möckelns strand och diskuterar. De ska snart börja högstadiet. På Sivs Ipad har de just läst en artikel om att Svenska Akademiens Ordlista har lagt till och tagit bort ord i sin ordlista. De båda ungdomarna skrattar åt uttrycket ”ekologisk mat” som nu avlägsnats i ordboken då det nu naturligtvis inte längre finns annat än ekologisk mat. Också ordet ”skolkurator” och ”skolpsykolog” har avlägsnats ur lexikonet och de båda tonåringarna rynkar förbryllat pannan eftersom de inte förstår betydelsen av de orden. När de börjar strosa mot den gröna skolgården möter de Ernst pappa som är en av de föräldrar som ingår i skolans förändringsgrupp. De hejar på honom och passerar skolskjutshållplatsen som ligger väl skyddad, långt från den trafikerade vägen. Den nyligen byggda skolan som de går i har just blivit utsedd till Sveriges bästa skola 2020 och den har också uppmärksammats internationellt för att den lyckats att ta till vara på såväl barnens, föräldrarnas och kommunens behov av en utförare av kvalitativ utbildning.

 

Det är den här visionen vi centerpartister har framför våra ögon varje dag i smått och i stort. Vår absoluta ambition är att skolan ska bli elevernas trygga plats där de kan lägga grunden till den spännande resa som är resten av deras liv. Vi vill också att lärarna ska få en arbetsplats som motsvarar de förväntningar som de hade då de började sin yrkeskarriär. Vi är övertygade om att det är vår skyldighet som politiker att verka för den i särklass bästa tänkbara skolan. Inte enbart för att vi är skyldiga våra barn det, utan också för att vår kommuns innevånare måste kunna förvänta sig det. Om kommunen också ska kunna attrahera nya innevånare så är vår skola och dess kvalitet en avgörande faktor.

 

Därför har vi bestämt oss. Det är slut med kompromisser. Nu är det glädje och kvalitet som skall skapas, inte politisk taktik. Därför kommer vi att stå fast vid vår övertygelse som har utmynnat i en vitbok vilken handlar om hur vi vill ha skolan i Älmhult i framtiden. De viktigaste punkterna i den är att våra barn ska få bästa möjliga individuella utbildning utifrån sina förutsättningar och att trivsel, glädje, stolthet och samarbete ska vara naturliga hörnstolpar. Alla föräldrar ska fritt få välja skola till sina barn, vilket också inkluderar små landsbygdsskolor, och alla barn har rätt till en säker skolväg. Vår vitbok innehåller så mycket mer detaljer om hur vi vill förbättra, och det ges inte plats för det här. Men en sak är säker! Inget annat politiskt parti kommer att kunna få oss att ändra inställning. Skolan är Centerpartiet i Älmhults viktigaste fråga, såväl nu som för lång tid framöver.

 

Elizabeth Peltola (c) Ordförande Älmhultskretsen

Claes Lindahl (c),1e vice ordf. Utbildningsnämnden

Anders Mårtensson (c), ledamot Utbildningsnämnden

Det här börjar nästan som en dekare.
På ett möte igår fick jag överlämnad, helt oförberädd, en plastpåse full med pärmer och gamla paper. När jag tog i en pärm så ramlade det ut några lösa sidor ur en jubileumshäfte. En text som skrev för 25 år sedan, när centerpartiet just fyllde 75 år.
Jag började nyfiken att läsa:
Vilket språk? Är detta bara 25 år sedan?

”Från Bonderörelse till Centerrörelse
Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU)

Det var några optimistiska pojkar somm trodde på en idé att samla landbygdens ungdom i en förening. Till denna lilla grupp anslöt sig också två modiga flickor.
Så småningom tog man steget fullt ut och bildade Pjätteryds SLU-avdelningen. Det skedde i bröderna Åbergs hem i Långaskog och året var 1933. Närvarande där var också en gammal kämpe inom föreningslivet, lantbrukare Hjalmar Andersson, Bråna, Traryd, som biträdde med goda råd och även en liten slant till den nybildade föreningens kassa.
Det var så det började och banbrytarna var Gunnar och Wärner Åberg, Långaskog, Valter och Gunnar Johansson, Grimsbygden, Karl Henningsson, Stenshult samt Hildur och Julia Johansson, Osnaköp.
En SLU-avdelning var visserligen bildad i Pjätteryd men portföret var trögt. Den lilla skaran kämpade emellertid tappert vidare med sammankommster i hemmen där de alltid blev välkomna. Ett kärt ställe för möten var bland annat Julia Johanssons hem i Osnaköp. Så småningom började medlemmar strömma till och det blev livlig verksamhet. Till detta erfodrades emellertid en större samlingsplats än vad hemmen kunde erbjuda. Detta löstes genom att hyra av IOGT-logen som hade köpt den nerlagda skolan i Sjöabro.
Denne blev samlingsplats för avdelningen under flera år framåt. En livligt mötesverksamhet följde under denna tid. Med trampcykel tog man sig till mötena, var och varannan vecka, även om avstånden för många blev omkring milen.Det var en mängd olika aktiviteter på gång såsom teater, diskussioner, tävlingar, sång och musik med mera. En tid fanns även en intern idrottsklubb Det var visserligen tider med obekväma förhållande och kommunikationer, mendetta till trotsmindes säkert många med saknad när de som programansvariga for iväg till mötena med cykeln lastad med grejor till kvällens sammankomst.
Medlemsantalet växte trots att viss konkurrens rådde om ungdomarna. IOGT hade även sin glanstid på 1930-talet. Ävenså fanns en liten SDUK-avdelning som dock förblev ganska liten. I denna konkurrens var SLU:S medlemsantal ändå uppe i över hundratalet som mest.
Det var många olika spörsmål som togs upp vid sammankomsterna. Ofta diskuterades problemet med företag till landsbygden. Andra aktuella ämnen var bygdegårdsfrågan och bastufrågan. Fråganom en bygdegård var dock den mest brännande, men det ekonomiska klimatet var kärvt och ingen vågade ta det avgörande steget. Det inleddes samarbetsförsökmed andra föreningar, även SDUK. Men detta senare blev kortvarigt på grund av namnfrågan. SLU:s namnförslag var givitvis Bygdegård, men för SDUK passade bara Folkets Hus. Resultat:sammanbrott.
I början på 1940-talet blev det logenägda Sjöbro sålt, i och med att nykterhetsrörelsen avtog och så småningom helt lades ner. Nu blev möteslokalen istället Brogårds gamla skola, som byggnadsföreningen förvärvat. Här hyrde SLU på kontrakt under flera år, före tiden för ombyggnaden. Även här var verksamheten livlig.
En fin tradition var Luciafirandet. Så länge Pjätteryds ålderdomshem fanns kvar brukade man ordna med Luciatåg och kaffe för de gamla, vilket var mycket uppskattat. En gång hände sig att konkurenten SDUK tänkte blanda sig i traditionen på hemmet. Men avsikten upptäcktes i tid och SLU-flickorna ställde upp så tidigt på morgonen att de blev först.
All föreningsverksamhet fodrar ju lite rörelsekapital i kassan. På den tiden när stats-och kommunbidrag ännu inte var uppfunna, fick man ordna ekonomin på egen hand. det gjorde man bland annat genom att ordna sommarfester. Ofta var dessa arrrangerade som familjeträffar, inte bara med dans utan även annan underhållning. Det övades in teaterpjäser, små cabaréer och liknande program för hela familjen och så hyrdes en dansbana på hemmaplan eller i någon grannsocken. Det var dock alltid en vansklig satsning ty resultatet av allt beroende av väderleken. Det var därför ett ängsligt skådande mot skyn, timmarna före festen, av de ansvariga för tillställningen.De invövade programmen blev det ett formligt tunerande för grupperna.
Det fanns även ett stort intresse för studier. Cirklar bildades med material från Svenska Landsbygdens Studieförbund, numera Studieförbundet Vuxenskolan. Ett intressant ämne var då som nu skogsvården.
På 1960-talet hyrde föreningen den gamla dansbanan Björkö och anordnade sommardanser. Man satsade hårt på upprustning an banan och offrade massor av fritid för att få den i hyfsat skick. Den hyrdes av ägaren på femårskontrakt och när SLU-avdelningen i slutet av 1960-talet upplöstes, överlämnades allt till idrottsföreningen, som fortfarande anordnar sommardanser varje år.
Det var 1967 som en beklaglig händelse inträffade och knäckte verksamhetslusten hos de mest aktiva inom avdelningen, som därmed upplöstes.
SLU eller CUF som det senare hette, var med sin verksamhet ett värdefullt stöd för en politisk idé med sin strävan att samla och aktivera ungdomen till självverksamhet. Detta till både fostran och glädje för dem själva och omgivningen.
Pjätteryds församling blev fattigare när CUF inte längre fanns.”

Ja men…vad var det som hände 1967.
När högertrafiken började rulla.
Jag måste ta reda på det?

Välkommen till Centerpartiet.net . Det här är ditt första inlägg. Redigera det eller ta bort det (rekommenderas), sen kan du börja blogga själv!